En Normal Semester?

I midsommarhelgen, när jag hälsade på mitt barndomshemmet för första gången på 2 år på grund av pandemin så fick jag verkligen den djupare insikten: Det här var verkligen det närmaste jag kunde komma en så kallat ”Normal” semester i hela mitt vuxna liv!

Förra året, då var jag ströledig, färdigutbildad. Men det var fortfarande så att jag var tvungen att jobba. Hade sjukt lite pengar, stressig över hela mitt liv rent generellt – och jobbade som timmis vissa dagar för att dryga ut kassan. Året innan så ja, jag jobbade sommaren inom hemtjänsten periodvis. Men ja, jag var sönderstressad på grund av både yttre och inre omständigheter. Så även om jag hade ”Sommarlov” så kunde jag inte njuta.

Så har det varit under hela min vuxna liv. Vare sig jag jobbade eller pluggade: Skulle jag åka hem till Blekinge så var det ett längre, betungande projekt och så mycket som skulle hinnas med eller planeras. Jag hann aldrig vara helt oplanerat ledig. Dessutom aldrig ledig på en plats där jag kände att jag kunde landa och andas.

I år är det annorlunda. I år har jag 4½ veckors helt ledig tid. BARA egentid med dottern! Lite småsaker, som en tydligen påtvingad middag med min rättfäridgande fadersgestalten etc. Men inget större och inget som jag inte kan överleva (tror jag). Vilket jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning! För jag upplever trots allt ändå en hel del både inre och yttre krav på mig…

De yttre kraven jag har på mig är att jag från personer som jag inte har kontroll över förväntas kunna använda ”Återhämta” mig under sommaren. Jag förväntas även leva upp till någon form av nästan omöjlig idealbild av den Perfekta Mamman. Den där bilden av moderskap som vi alla vet egentligen aldrig existerar…

De inre kraven är väl egentligen kopplade till ovan, men här handlar det mindre om att de praktiska bitarna och mer om min inre känsla och hantering kring dessa…

Jag förväntas kunna Återhämta mig under dessa 30 dagar! Men hur vet jag hur jag skall göra det när jag inte vet vad det innebär?!?! Visserligen så har jag skrutit vitt och brett om hur just den här semestern ska vara lösningen på alla mina problem! Så pinsamt om jag missar målet nu.

Vidare behöver jag också göra upp lite extra planering kring mig och Kärleken. Detta då 4½ veckors semester innebär att jag inte längre har några tidsbegränsningar. Fast jag måste ändå på något sätt orka hållla fast i mina vardagsrutiner. Två världar måste på något sätt förenas till ett. Men hur?

PLANEN MED STORT P!

1. Se till att jag alltid har en grundplattform att stå på! Det skall alltid vara undanröjt och städat innan jag påbörjar något annat! Dammsuga kan jag göra dock efter kl 8.
2. Läsa något i 30 minuter
3. Kolla morgonens budget & ekonomi.
4. Sköta morgontoaletten

Den rent praktiska biten så tänker jag att jag behöver sträva efter att göra minst 1 av dessa saker per vecka. Gärna 2 eller tre:

• Sortera bokhyllan i sovrummet
• Ordna med lampan i taket i sovrummet
• Sortera skåpen i badrummet
• Köpa nya handukar tillbadrummet på Hemtex
• Beställa ny badrumsmatta och toasits + draperi
• Ordna med hallalmpan
• Röja inne-förrådet
• Röjja vildas rum
• Möblera om Vildas rum
• Köpa tavlor till vardagsrummet
• Ordna gardiner
• Balkongen
• Ordna med kemtävtt av soffkuddar och matta i vardagsrummet
• Frosta av frysen

Och helt uppenbart så är ju en del av de här sakerna mer kostsamma än andra så jag får ta vad jag känner att jag har råd med…

När det gäller det inre trycket så är min plan att jag skall börja undersöka lite olika podd-avsnitt som tar upp just det där med Återhämtning och försöka applicera det av och till.

Två-tre gånger i veckan ska jag och Vilda försöka hitta på något roligt. Åka på någon utflykt eller så. Åka ut i skärgården eller fara och shoppa i Karlskrona typ. Vissa dagar så ska vi försöka hitta på saker i närområdet: Skattjakt kanske, eller bara vara ute tillsammans. Eller hitta nya ställen i Karlshamn. Sommaren är full av möjligheter!